Jag måste erkänna att jag blev glad när jag såg att man fått fram bevis för att man inte bör sova med sitt barn. Och ännu gladare var jag när man skrev att amning inte alls ger något skydd mot allergier.

Sen kom jag på att det spelar nog ingen roll, eftersom det finns rapporter som styrker mer eller mindre allt, om man bara tar sig tiden att leta reda på dem.

Lite trist att veta att de rapporter som kommer just nu snart är bortglömda till fördel för andra. Egentligen kan man undra, vad är meningen med att forska och skriva rapport efter rapport som bara säger emot varandra när man ändå bara väljer att ta till sig de rapporter som är stödjande för det man redan tycker?

Ett exempel. Om det kom en rapport som påpekar hur himla bra det är att sova med sitt barn, skulle jag då börja samsova med nästa barn? Knappast, för jag tycker att det är att binda ris till sin egen rygg eftersom jag redan från start sover dåligt och att då dessutom behöva nojja över var man har ett barn eller om det kommer någon och lägger sig hos mig mitt i natten och på så sätt stör den sömn jag väl får... nej tack. Den forskningsrapporten hade jag inte brytt mig om. Jag hade väntat med att bry mig tills det kom en som den som kommit nu, som säger att det är farligt att samsova, för då fick jag ju lite vatten på min kvarn om fördelarna med att INTE samsova.

Ibland när jag läser i trådar på olika forum så står det ofta klart att många har oerhört svårt för att ändra sin egen inställning. Det bara är så att det man själv tycker är rätt, det är också det som ÄR rätt tills motsatsen bevisats, allra minst.
Det är lite sorgligt, eftersom det handlar om vuxna människor.
Det komiska är att jag är en av dem i vissa frågor. MEN jag tillåter åtminstone andra att ha en annan åsikt utan att de är mindre värda för det, även om det inte finns en forskningsrapport som stöder deras åsikter.

/J

Nu ska vi se om det funkar allting.. Jag har försökt stila till bloggen lite, och ändrade samtidigt på headern och en del annat, vad tycker ni? Det bebisgulliga försvann omedelbums, sambon fick en talan och tyckte att vi skulle ha lite collagestuk på headern för att symbolisera sådant som vi har runt oss mycket.
Sonen är med, djuren är med, min favorit-choklad är med, sambons favvodryck Cola är med, sonens älskling Mario fick vara med, och så lite annat som vi anser är "vardag" här.

Jag hoppas att det är lite bättre såhär, och att det HÅLLER sig så med.
Den som lever får se. Nu ska jag banne mig kolla om det finns någon pizzeria med hemkörning för nu är jag hungrig!
/J

Idag fick vi konfrontera grannarna som inte kan ha koll på sina hundar. De har två stycken, en samojed och en "borderline" collie. När de är ute har de alltid minst en hund lös, ofta collien. Den har de ingen koll på. Den springer kors och tvärs i bostadsområdet och lyssnar inte på sin ägare. Sonen i familjen brukar i alla fall koppla den om han hinner se att det kommer andra hundar. Idag var det kärringen som gick med dem. Vi höll precis på att lasta ut det vi handlat ur bilen och deras hund hoppade upp i bagageutrymmet på min bil! Kärringen var helt oförstående och när vi var på henne om koppel (som hon hade i handen) sa hon att det inte var våran ensak och att hon minsann hade kollat med myndigheterna att det var ok. Att döma av hennes reaktion och resonemang när vi pressade henne så är nog inte alla synapser kopplade så att säga. Tillslut gick hon bara därifrån efter att ha gapat lite.

I staden vi bor råder ett allmänt koppeltvång på gator och torg och även på vissa namngivna platser.

/P

Vi, han född -77 och hon född -79, tänkte försöka spegla vårt gemensamma liv genom att blogga tillsammans. Om hur vi fostrar en femåring. Om hur det är att bli förälder, vårt första gemensamma barn är på väg. Om saker vi upplever, tycker och tänker. Och om saker i vår vardag, allt ifrån ekonomi till städuppdelning och hundpromenader.
Tjusningen med ett IKEA-besök, eller att lära sig att kompromissa och mötas på halva vägen.
Livet är fullt av händelser, intryck och känslor. Här är vårt liv. Sett från våra respektive synvinklar. Enjoy!

/J & P